För att ta det hela från början behöver vi lägga en grund för vad våra behov är. Vi vill ju skapa hälsa utan hinder. Det vill säga vår kropps behov. Människokroppen har ett behov av två typer av nutrienter. Nutrienter skulle man kunna säga är värdeskapande föda/näringsämnen för kroppen. Och det är både sant och inte sant, för i olika mängder blir även näringsämnen farliga för oss. Dessa två nutrienter är makronutrienter och mikronutrienter.
Makronutrienter
Makronutrienter behöver kroppen i en ganska stor mängd, till makronutrienter räknas de ämnen som ger oss energi och byggstenar d v s kolhydrater, fett och proteiner. Till mikronutrienter hör ämnen som vi oftast behöver väldigt små mängder av d v s vitaminer och mineraler. Förutom makro och mikronutrienter behöver kroppen vatten för att må bra.
I skriften Nordiska Näringsrekomendationer (NNR) definieras behov av de olika nutrienterna. Alla har säkert sett näringsinnehåll på förpackningar där det står % av RDI. Som vi många trodde betydde rekommenderat dagligt intag, så trodde även jag. Men RDI står för recomended dietary intake. Våran översättning till svenska är väl dock ok då vi gör det lite mer begripligt.
RDI
Är RDI begripligt då. Ja för att förstå det, och förstå innebörden i det ska vi titta på AR först d v s average requirement. AR är framtaget via forskning för varje nutrient. AR definieras som det lägsta intaget av en nutrient (exempelvis vitamin C) för att under lång tid upprätthålla våra kroppsfunktioner. AR tar även hänsyn till hur bra en nutrient tas upp i kroppen, även detta kommer vi till i senare inlägg. AR gäller dock inte för all. AR beräknas på olika grupper som exempelvis kön och ålder. Men i beräkningen är man försiktig och säger att AR ska täcka halva den definierade gruppens behov. D v s 50 % av den definierade gruppen behöver större intag för att upprätthålla kroppsfunktioner.
AR +- 2 standardavvikelser av AR ger RDI. Standardavvikelsen används för att täcka så många som möjligt i befolkningen. Detta innebär dock i praktiken att för en liten grupp människor är intaget mer än behovet och för en liten del av befolkningen är intaget mindre än behovet.
Exempel
Om vi då tittar på en produkt där det ex står 20 % av RDI. Och detta ska alltid anges per 100 g eller per 100 ml. Jo det innebär att för spannet mellan -2 standardavvikelser och +2 standardavvikelser får du i dig 20 % av det behovet för att kroppen ska kunna upprätthålla sin funktion. D v s du ska inte utveckla symptom på att du har brist av just denna nutrient. Men alla som ligger över +2 standardavvikelser får inte i sig så mycket av nutrienten att det räcker för kroppsfunktionerna.
I detta sammanhang finns en term till som är bra att känna till och det är UL. UL betyder upper intake level. Detta är den högsta nivå av intag, av en nutrient, som under en lång period, d v s månader eller år, sannolikt inte kommer att orsaka påverkan på din hälsa.
Då har vi starten på plats. Makronutrienterna protein, fett och kolhydrater samt mikronutrienterna vitaminer och mineraler. Vi har också ett begrepp om vad RDI, AR och UL betyder. Och jag skulle säga att följer vi alla rekommendationen så är det en liten del av befolkningen som inte kommer få i sig rätt mängd. Närmare bestämt c:a 5 % av Sveriges befolkning.