Hittills har vi pratat om behov av energi och rekommenderat intag vad det står för. Det kan ni läsa om här. Idag tänkte jag rikta blicken lite mot vad som faktiskt ger människokroppen energi. Så i denna femminutersläsning tänkte jag prata energi dryck…eller inte. Ger energidryck oss energi? Ja det beror ju på vad det är för innehåll i energidrycken. Jag roade mig med att titta på innehållsförteckningen på en av de vanliga energidryckerna. Kolsyrat vatten, sackaros, glukossirap, citronsyra, taurin…nej någon energi är det ju inte att tala om. Skulle vara sockret då möjligtvis. Per 100 gram var det 0 gram fett, 0 gram protein och 11 gram socker.
Men nu får vi ta detta med energi från början.
Så får kroppen energi
Kroppen kan få energi av tre olika nutrienter (som det kallas) dessa tre nutrienter är:
- Fett 9 kcal per gram
- Kolhydrater 4 kcal per gram
- Protein 4 kcal per gram
Protein bygger allt
En av dessa kan för visso ge oss energi men är inte avsedd för att göra det i normala fall. Den jag talar om är protein. Protein kan i kroppen ombildas till glukos men det är en ”dyr” process och den huvudsakliga uppgiften för protein är att bygga vår kropp. Olika sammansättningar av så kallade aminosyror skapar kedjor som i sin tur kallas proteiner. Proteiner bygger i princip hela kroppen. Röda blodkroppar, celler, vätskor, muskler, hormoner, enzymer och så vidare. Proteiner byggs av olika aminosyror, närmare bestämt 20 stycken. Av dessa 20 aminosyror är 9 stycken essentiella. Och vad betyder då det…jo…11 aminosyror kan kroppen själv tillverka men 9 stycken måste vi ha i oss via maten.
Fett, cellvägg och hormoner
Fett kallar vi vanligen samlingen av lipider. Lipidfamiljen består av triglyserider (fett, olja o s v ) fosfolipider och steroler. Alla de här tre lipiderna är uppbyggda av fettsyror. Många har nog hört talas om mättade och omättade fetter…men vad betyder det? Jo det handlar om bindningarna mellan atomerna i fettsyran. Och de så kallade fleromättade fetterna har då, dubbelbindningar (som det kallas) på flera ställen. Mättade fetter har inga dubbelbindningar utan bara enkelbindningar. Hur hårt eller mjukt ett fett är beror bland annat på hur bindningarna ser ut. Enkelt kan man säga att oljor har dubbelbindningar och är omättade och fasta fetter är mättade och har då enkelbindningar.
Fetter är viktiga för många funktioner i kroppen. En av dess funktioner är att de bygger ”skalet” till alla våra celler. Även olika hormoner är byggda av fett bland annat östrogen och testosteron.
Precis som det finns essentiella aminosyrorna finns det även essentiella fettsyror som kroppen måste ha som vi inte kan tillverka själva.
I framtida texter kommer jag tala mer om fettets betydelse och varför det är så viktigt i en ketogen kost, och vad en ketogen kost kan hjälpa din hälsa med.
Kolhydrater som skapar glukos är inte nödvändiga
Då har vi kolhydraterna kvar, kolhydrater hittar vi i all växtbaserad föda. Kolhydrater finns även det i olika former. Den enklaste formen är monosackarider detta är en molekyl som består av en sammansättning av kol, väte och syre. När två monosackarider sitter ihop får vi något som vi kallar för disackarider. När det sedan blir längre kedjor av många monosackarider har vi det vi kallar för polysackarider. Och vid polysackarider ska vi stanna en liten stund för här finns några olika typer som är bra att känna till.
Olika polysackarider:
| Glykogen | Kroppens sätt att lagra glukos. Lagras i levern och i musklerna men bara i en liten mängd. |
| Stärkelse | Växter lagrar glukos som stärkelse. Omvandlas i människokroppen till glukos. |
| Fibrer | Skillnaden mellan stärkelse och fibrer är hur bindningarna mellan monosackariderna ser ut. Bindningarna i fibrer kan inte brytas ned av människokroppen och kan således inte bli glukos i kroppen. Fibrerna fermenteras (jäsningsprocess) dock i tjocktarmen och bidrar till en bra tarmflora. |
| Resistent stärkelse | En typ av stärkelse men som har fibrernas egenskaper, d v s att de inte delas och bildar glukos fullt ut. Kan b l a finnas i gröna bananer. |
Kolhydrater…och då menar jag de som bryts ned till glukos…är den makronutrient som främst påverkar vårt blodsocker. Glukos kan i en liten mängd lagras i våra muskler men om vi intar ett överskott av kolhydrater, som inte kroppen behöver (se artikeln om energibehov) kommer våran lever att omvandla glukosen till fett. För att sänka vårt blodsocker har kroppen ett hormon, insulin. Dock för att höja vårt blodsocker finns flera olika hormoner bland annat kortisol och adrenalin. Kroppen har alltså ett större system för att höja blodsockret än för att minska det.
Vad är då essentiellt
När det gällde fett och proteiner pratade jag lite om de essentiella fettsyrorna och aminosyrorna. En beskrivning på essentiell som jag hittade på nätet när jag kollade var ”nödvändig för att upprätthålla liv”. Det som nu blir spännande och som vi också ska ta upp i kommande artiklar är att det finns inga essentiella kolhydrater. För ett liv i harmoni och hälsa utan hinder.