Det jag kommer skriva här nu är säkerligen inte nytt för dig, men det är ibland bra med upprepning och att få en påminnelse.
Det här inlägget kommer handla om stress: vad stress är, varför det finns, hur vi reagerar och vad vi kan göra för att hjälpa kroppen hantera stress. Jag kommer inte gå in på så många fina ord och avancerade funktioner i kroppen utan försöka hålla det på en lättförståelig nivå.
Stress har fått oss att överleva
Stress har under evolutionen varit livsnödvändigt för oss människor i och med att funktionerna som sätts igång i kroppen har hjälpt oss överleva. När stenåldersmänniskan mötte ett farligt djur reagerade kroppen instinktivt med en rad olika processer för att göra kroppen reda för att slåss eller fly. Pulsen, blodsockret, blodflödet till musklerna och blodtrycket ökade. Luftrören vidgades. Samtidigt så minskade blodflödet till hud och inälvor, och matsmältningen sattes på paus. Alla de här funktionerna hjälpte människan att klara av en farlig situation. När hotet var avvärjt så gick kroppen ner i ett avslappnat tillstånd igen. Blodtryck och puls normaliserades. Matsmältningen återupptogs.
Två system för stress
Kroppen har två olika delar av det autonoma nervsystemet som går på automatik, dessa styrs inte av vår egen vilja. De två delarna fungerar som en våg, när det ena går upp går det andra ner. Det ena (det parasympatiska nervsystemet), som vi bör befinna oss i större delen av tiden, gör att kroppen kan växa, ta till sig näring, vila, läka, föröka sig. Det andra (det sympatiska nervsystemet) kallas ofta för ”Fight or flight” p g a att det är just det kroppen vill göra då. Slåss eller fly – försvara sig från hotet. Problemet är att det snarare är tvärtom för många idag, kroppen befinner sig till största delen i Fight or flight. Man lever under kronisk stress för att eventuellt någon gång då och då slappna av. Detta gör att kroppen inte får chansen att göra det den behöver – eftersom man inte är i det avslappnade läget tillräckligt länge för att hinna med matsmältningen till fullo, eller låta kroppen vila och läka. Även immunförsvaret jobbar i detta avslappnade läge.
Stress idag
Världshälsoorganisationen (WHO) menar att vi har en pandemi av kronisk stress idag. Kronisk stress kallas det när vi är större delen i ”Fight och flight-mode”. Kroppen tror att vi står inför ett yttre hot eftersom den inte kan skilja på om hotet finns på riktigt eller om det beror på våra egna tankar och känslor. Vi hamnar i kronisk stress på grund av negativa tankar, negativa känslor, känsla av att inte ha kontroll eller känsla av att inte vara tillräcklig. Det kan också handla om fysiska eller psykiska trauman som ligger kvar i kroppen. Dessa negativa tankar/känslor kanske utlöses av att någon blir arg på oss, att vi oroar oss för framtiden eller lever i händelser i dåtiden, att vi inte vet hur vi ska lösa vardagen. Men det kan också vara så enkelt att vi tittar på nyheterna eller en actionfilm. Kroppen är inte byggd för att se på hemska saker utan att reagera.
Stress leder till:
Kronisk stress påverkar hela kroppen negativt. Det leder till:
- färre goda bakterier i tarmen, vilket i sin tur leder till minskat näringsupptag.
- Större utrymme för bakterier i tarmen, bakterier som kan orsaka sjukdom
- Ett immunförsvar som inte fungerar
- En skadad tarmslemhinna, genomsläppligheten ökar
- Hjärnan fungerar sämre: minne, kognition och den analytiska förmågan minskar
- Inflammation i kroppen ökar
- Man blir mindre fertil (stress påverkar både spermier och ägg), även sexlusten påverkas negativt
- Metabolismen förändras
- Reningsfunktionen i kroppen försämras, gifter vi får i oss stannar kvar i kroppen
- Matsmältningen fungerar sämre, vi tar upp färre vitaminer, mineraler och proteiner
- Fascian (bindväven runt musklerna) stelnar vilket gör att musklerna inte fungerar lika bra. Med stel fascia fastnar kroppen i skyddsställning – axlar och huvud dras framåt så att armarna kommer framför kroppen och skyddar inre organ. Detta leder till problem med hållning och muskler bak i ryggen samt huvudvärk.
Kronisk stress på ren svenska: mindre energi, näringsbrist, sjukare oftare och längre, större risk för allvarliga sjukdomar (tex cancer, autoimmunitet, demens, benskörhet, hjärt-kärlsjukdomar), viktproblem, sömnproblem, hjärndimma, beroenden, beteendeproblem, värk. Där vill vi inte hamna.
Det som är bra är att det finns mycket vi kan göra för att hjälpa kroppen hitta tillbaka till lugn och ro-systemet. Det systemet där kroppen har ork att smälta maten, vila samt läka och rena sig själv. Genom att medvetet hitta tillfällen där vi bryter med stressen kan vi hjälpa oss själva att hitta tillbaka till välmående.
Det finns alltid något att göra!
Allt det här hjälper oss bort från stress:
- Vara ute i naturen
- Rörelse
- Läsa
- Trädgårdsarbete
- Skratta
- Beröring
- Lugn djup andning, framför allt långsam utandning
- Mysa med husdjur
- Ha trevliga upplevelser med andra människor
- Hjälpa andra
- Dela med sig
- Hälsosam kost (det vill säga mat lagad från grunden av bra råvaror)
- Yoga, meditation, qigong, mindfulness eller liknande.
- Ha en hobby
- Sjunga
- Känna tacksamhet
- Vara i ett flow
Så kan du hjälpa dig själv
Slutsats:
Privat: Umgås med människor du gillar. Skratta (välj komedier om du ser på film eller serie). Var frikostig med tid och råd. Var ute mycket. Ta tid till din hobby.
Laga näringsrik mat tillsammans med andra och samtala med varandra vid måltiden.
Andas medvetet på morgon och kväll. Hitta någon form av meditation/yoga el liknande som du trivs med. Hitta en träningsform du gillar.
Stäng av skärmar.
På jobbet:
Ta tid till pauser med dina kollegor. Samtala, skratta.
Walk n talk.
Använd friskvårdsbidraget.
Använd din tid till att hitta hållbara vanor som gör att din kropp mår bra. Då har du mycket större chans att undvika sjukdom och värk. För ett liv i harmoni och hälsa utan hinder.
/ Christin